Sökresultat:
772 Uppsatser om Attraktiva urbana rum - Sida 1 av 52
Bedöms attraktiva röster tillhöra attraktiva ansikten?
Studien avsåg att undersöka om mer attraktiva röster bedöms tillhöra mer attraktiva ansikten. Både manliga och kvinnliga deltagare gjorde attraktionsbedömningar av fyra manliga och fyra kvinnliga röster samt fyra manliga och fyra kvinnliga ansikten. Deltagarna bedömde sedan vilka röster som tillhörde vilka ansikten. Resultatet av undersökningen visade att männen och kvinnorna var överens om vilka röster och ansikten som var mer attraktiva och vilka som var mindre attraktiva. Rösternas attraktionsbedömningar korrelerade positivt med ansiktenas attraktionsbedömningar vilket tyder på att människor till viss del bedömer att mer attraktiva röster tillhör mer attraktiva ansikten..
Bedöms attraktiva röster tillhöra attraktiva ansikten?
Studien avsåg att undersöka om mer attraktiva röster bedöms tillhöra mer
attraktiva ansikten. Både manliga och kvinnliga deltagare gjorde
attraktionsbedömningar av fyra manliga och fyra kvinnliga röster samt fyra
manliga och fyra kvinnliga ansikten. Deltagarna bedömde sedan vilka röster som
tillhörde vilka ansikten. Resultatet av undersökningen visade att männen och
kvinnorna var överens om vilka röster och ansikten som var mer attraktiva och
vilka som var mindre attraktiva. Rösternas attraktionsbedömningar korrelerade
positivt med ansiktenas attraktionsbedömningar vilket tyder på att människor
till viss del bedömer att mer attraktiva röster tillhör mer attraktiva
ansikten.
Utvärdering av urbana ekosystemtjänster: Verktyg och certifieringssystem.
Denna rapport behandlar utvärdering av urbana ekosystemtjänster på stadsdelsnivå. Eftersom ökad urbanisering leder till ökad belastning på urbana ekosystem är det viktigt att både exploatering och etablering av grönområden sker på ett hållbart sätt där ekologiska, sociala och ekonomiska faktorer inkluderas. Detta kan delvis uppnås genom att villkor i verktyg och certifieringssystem inkluderar aspekter för urbana ekosystemtjänster. Det undersökts hur certifieringssystemen BREEAM Communities och CASBEE for Urban Development samt verktyget Grönytefaktormetoden behandlar sådana urbana ekosystemtjänster. Analysen utgår från en föreslagen kategorisering av urbana ekosystemtjänster.
Urbana element : stadsmöbler, placering och gestaltning för användaren
Detta arbete behandlar gestaltning
och placering av stadsmöbler - i detta
arbete kallade urbana element - utifrån
användarens behov. Arbetet syftar till att
undersöka vad det innebär att ta hänsyn till
användaren, närmare bestämt åskådliggöra
hur en sådan gestaltningsprocess kan se ut
och undersöka om den kan ge riktlinjer för
framtida arbete i liknande projekt. Arbetet
baseras på teorier om placering och om
olika användargruppers fysiska bruk av
det urbana rummet. Teorin konkretiseras
i Hässleholms stadskärna och det arbete
som åskådliggörs är framställandet av
en placeringsplan och en gestaltning av
urbana element. Resultatet baserar sig
på en syntes av teori och analyser och blir
till en serie urbana element som försöker
uppmuntra till socialt umgänge och
aktivitet.
Industrigatan som offentligt rum - en gemensam historia
Norra Sorgenfri a?r ett gammalt industriomra?de i o?stra Malmo? som sta?r info?r en gedigen omvandlingsprocess fo?r att bli en del av Malmo?s innerstad. Utvecklingen ska ske successivt under ett antal a?r och drivas av Malmo? stad i samverkan med omra?dets privata fastighetsa?gare och verksamma akto?rer, vilket go?r processen va?ldigt komplex. Malmo? stad har storslagna visioner fo?r omra?det och vill i ett tidigt skede utveckla Industrigatan, omra?dets ?ryggrad?, till ett intressant och attraktivt stra?k.
Att arbeta för att bli attraktiva arbetsgivare : En komparativ studie mellan privata och offentliga organisationer
Denna uppsats handlar om hur privata företag och offentliga organisationer arbetar för att vara attraktiva arbetsgivare. Syftet är att undersöka hur de arbetar internt och externt för att se om det finns några skillnader eller likheter. Den teoretiska referensramen är uppbyggd i följande tre delar. Första delen redogör kort om privata och offentliga organisationer för att få en överblick över dess skillnader i rekrytering. Andra delen redogör för ämnet attraktiva arbetsgivare och hur organisationer internt arbetar för att vara attraktiva arbetsgivare.
Slakthusområdets urbana odlingscenter : En produktion- och utbildningsplats i Stockholms nya matkvarter
Vi har trädit in i det urbana århundrade. Idag bor vi för första gången fler människor i staden än på landsbygden. År 2050 beräknas 80% av jordens befolning att bo i städer.Att förse den växande urbana befolkningen med mat har visat sig vara svårt. Jordbruket som idag är uppbyggt kring en storskalig industri på landsbygden följs av en lång förädlingskedja med många mellanhänder.Slakthusområdet är en plats med en över hundraårig historia och tradition av mat- och livsmedelshantering. Området som anlades år 1912 och som idag är ett utav Stockholms 2 partihandelsområden för livsmedel står nu inför en stor förändringsprocess.
Urbana enbostadhus och inkluderande byggande : Om planering av varierade stadsrum och möjligheterna för privatpersoner och små aktörer att delta i ett marknadsstyrt bostadsbyggande
Urbana enbostadshus såsom, stadsradhus och townhouses, har på senare år blivit en alltmer populär bebyggelsetyp hos såväl efterfrågan som utbud på bostadsmarknaden. Denna typologi härstammar i traditionella urbana strukturer och har en hög grad av arkitektonisk variation som ett resultat av att många olika aktörer varit involverade i byggandet.Idag finns indikationer på en stor vilja till personligt utformade bostäder. Trots det är nyproduktionen av bostäder ofta standardiserad och plan- och byggnadsprocessen erbjuder få möjligheter att påverka bostädernas utformning. Teoretiskt erbjuder urbana enbostadshus goda möjligheter för privatpersoner att bygga sina egna hus och därmed en hög grad av personlig utformning.I denna uppsats studeras tre projekt med urbana enbostadshus som nyligen genomförts i tre olika städer. Studien berör små aktörers delaktighet och möjlighet att påverka plan- och byggprocessen samt diskuterar för- och nackdelar hos de strukturer som skapats.Slutsatserna är att möjligheterna till deltagande har varit relativt små i de tre projekten.
Den Urbana Trädgården : Ett självorganiserat stadsrum
Grönstruktur och parker har betydelse för livsmiljön i en stad. Urbana trädgårdar och informell påverkan på grönstrukturen är en allt mer vanlig syn i städer. Ofta tar dessa verksamheter mark i anspråk utan att ägandeskap föreligger men rätten till marken kan med tiden förändras. Uppsatsen undersöker vilka motiv som ligger bakom initiativ till urbana trädgårdar genom fyra fallstudier i Berlin. Intervjuer med initiativtagare och deltagare undersöker om de urbana trädgårdarna är mötesplatser, hur de upplevs påverka sin omgivning och varför informanterna väljer att tillbringa tid i trädgårdarna.
Tillträde till urbana rum? En genusanalys av fysisk aktivitet i staden
Denna uppsats syftar till att undersöka hur fysisk aktivitet i urbana rum förhåller sig till könsstereotypa föreställningar och underliggande strukturer. Uppsatsen ämnar även diskutera om det föreligger risk för att planering av fysisk aktivitet i urbana rum reproducerar könsstereotypa föreställningar och underliggande strukturer. Uppsatsens problemformulering lyder: ?Hur förhåller sig föreställningar om genus till fysisk aktivitet i det urbana rummet??. För att besvara denna utformas uppsatsen som en litteraturstudie där två avhandlingar om fysisk aktivitet i urbana rum studeras genom en innehållsanalys.
Den eko-effektiva staden : en studie av grönytefaktorns relevans för att säkra ekosystemtjänster
Människan är i allt större utsträckning urban och när städerna förtätas är det ofta friytorna som går förlorade. Detta trots att grönska har flertalet positiva effekter som att förse oss människor med livsnödvändiga ekosystemtjänster. För att åstadkomma ett hållbart stadsliv måste stadens friytor planeras på ett medvetet sätt som gör dem attraktiva och hälsosamma för människor, djur och växter. Att integrera ekosystemtjänster i planeringssammanhang är ett angreppssätt som används allt mer för att främja en hållbar stadsutveckling. I Malmö som beräknas växa med 100 000 invånare de närmsta tjugo åren finns en ambitionen om en tät och samtidigt grön stad.
Tillträde till urbana rum? En genusanalys av fysisk aktivitet i staden
Denna uppsats syftar till att undersöka hur fysisk aktivitet i urbana rum
förhåller sig till könsstereotypa föreställningar och underliggande strukturer.
Uppsatsen ämnar även diskutera om det föreligger risk för att planering av
fysisk aktivitet i urbana rum reproducerar könsstereotypa föreställningar och
underliggande strukturer.
Uppsatsens problemformulering lyder: ?Hur förhåller sig föreställningar om
genus till fysisk aktivitet i det urbana rummet??. För att besvara denna
utformas uppsatsen som en litteraturstudie där två avhandlingar om fysisk
aktivitet i urbana rum studeras genom en innehållsanalys. De avhandlingar som
studeras är Bäckströms avhandling Spår.
Kravprofiler vid kompetensbaserad rekrytering
Denna uppsats handlar om hur privata företag och offentliga organisationer arbetar för att vara attraktiva arbetsgivare. Syftet är att undersöka hur de arbetar internt och externt för att se om det finns några skillnader eller likheter. Den teoretiska referensramen är uppbyggd i följande tre delar. Första delen redogör kort om privata och offentliga organisationer för att få en överblick över dess skillnader i rekrytering. Andra delen redogör för ämnet attraktiva arbetsgivare och hur organisationer internt arbetar för att vara attraktiva arbetsgivare.
Vägen i det peri-urbana landskapet : mötet mellan stad och land, mellan gata och väg samt mellan urbana och rurala ideal
I stadsranden sker det fysiska mötet mellan vägar och gator samt mellan stad och land. Här sker även mötet mellan urbana och rurala ideal. Syftet i detta arbete är att identifiera och belysa de urbana och rurala ideal som ligger bakom vår uppfattning om stad och land. Dessa ideal står i fokus för den litteraturstudie som belyser det bipolära förhållandet mellan den pastorala naturliga landsbygden och den vitala kulturella staden. Bakgrunden till dessa ideal studeras samt hur gestaltningen och utvecklingen av stad och land påverkats av dessa ideal.
Urbana våtmarker ? Gestaltning av miljöer för vattenhantering, biologisk mångfald och rekreation i stadsmiljö
Idag är många städer belägna längs kusten och när städerna växer innebär det att stora ytor våtmark försvinner. Våtmarker i urban miljö kan genom rätt utformning erbjuda varierade miljöer med ett antal värdefulla ekosystemtjänster. Exempel på sådana ekosystemtjänster är vattenrening, omhändertagande av stormvatten, kvarhållande av näringsämnen i marken och möjlighet till rekreation i grönskande miljöer.1 Att anlägga våtmarker i en urban miljö kan innebära ett värdefullt utbyte mellan människa och natur. Dock kan det finnas utmaningar kring att kombinera en rik biologisk miljö och en urban miljö med människans förväntningar på tilltalande estetik och möjlighet för rekreation. För att urbana våtmarker lågsiktigt ska restaureras och anläggas i stadsmiljö krävs det att de accepteras av stadens befolkning.